App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Hallwylska museet

Med Hallwylska palatset som utgångspunkt utforskar historienördar, katalogiseringsproffs och 1900-tals-experter sekelskiftet – den tid då konstsamlaren Wilhelmina von Hallwyl samtidigt byggde sitt museum på Hamngatan 4 i Stockholm. Här pratar vi om allt från mustascher och kvinnorörelsen till dejtingkultur och charterresor.

Hallwylska podden

Ebba, Ellen och Irma - tre systrar som gjort olika val i livet. Vad berättar dem om oss idag och kvinnors villkor då? Hur var det att leva som kvinna i borgarklassen under det sena 1800-talet? Hur långt kunde man gå i jakten på sina drömmars mål utan att förlora sin plats?

Avsnitt 2: Systrarna von Hallwyl

Påsken är en högtid som förändrats mycket under de senaste 100 åren. Hur firades den kring sekelskiftet i Sverige? Varifrån kom påskharen, varför äter vi så mycket ägg, och när blev godis en del av påskfirandet? Vi pratar påsk i allmänhet och påskfirande i palatset i synnerhet.

Medverkande: Håkan Liby, Frida Bowallius, Emelie Höglund.

Avsnitt 11: Bland påskägg och konfektaskar

”För allt i världen, glöm inte mina mustascher”. Det lär Wilhelmina von Hallwyl ha sagt till barnbarnet som ritade av henne hemma en långtråkig dag. Hårstråna över läppen syns stolt på porträtt i palatset och har blivit en snackis bland besökarna. Här pratar vi mustasch och samlartyper, maskulinitet, femininitet och självbild.

Avsnitt 1: Wilhelminas mustasch

Rolf de Maré hade en säker blick för talanger. Han levde ett okonventionellt liv och kände var och varannan inom modernismens avantgarde. Han grundade ett danskompani, ett dansmuseum, ägde flertalet magasin och även en kenyansk kaffefarm under en period. Han åkte på expeditionsresor för att dokumentera utdöende kulturers traditionella danser, skapade ett dansmuseum och donerade stora delar av sina konstsamlingar till moderna museet.

Medverkande: Frida Bowallius, Leif Östman och Emelie Höglund

Avsnitt 14: Den mångsidige Rolf de Maré

Med begravningsbyråernas inträde började döden att trängas bort från vardagen och betraktas som något annat, som inte hörde till det egentliga livet. Hur förändrade det vår relation till död och sorg, och vilka sedvänjor var det som försvann?

Medverkande: Philip de Croy från Historiska museet, Julia Lundström och Emelie Höglund från Hallwylska museet

Avsnitt 16: Tid för sorg

Att samla på vapen hörde till om man var en storsamlare av Wilhelminas mått, och ville man skapa ett hem i historieromantisk stil behövde vapnen finnas där för att skapa den rätta stämningen. I samlingen hittar vi rustningar, eld- och blankvapen från 1400-talet och framåt, mestadels jakt och praktvapen. Vad vill man kommunicera med en vapensamling, och vad kan de gamla vapnen berätta om sina tidevarv?

Medverkande: Emelie Höglund, Samuel Norrby och Andreas Olsson.

Avsnitt 17: Varför vapen?

Mellandottern Ellen väckte skandal när hon skiljde sig från sin make, med en uppslitande konflikt inom familjen som följd. Att skilja sig var en mycket laddad fråga, och även om paret själva var överens var det inte säkert att rätten godkände det.
Hur gjorde man för att gå skilda vägar och bryta upp? Vad krävdes, och fanns det sätt att hitta snabba lösningar?

Medverkande: Emelie Höglund, Azmara Nigusse och Gösta Sandell från Hallwylska museet.

Avsnitt 47: Bryt upp - om skilsmässor

Att klä sig rätt var en konst att behärska om man ville ta del av societetslivet kring sekelskiftet 1900. Vad som fungerade i vilket sammanhang var styrt av etikett och outtalade regler kända av den egna gruppen. Den som var enkelt eller för fint klädd avslöjade att den inte hörde till de invigda. I detta avsnitt djupdyker vi i klädkodernas värld. 

Medverkande: Miriam Runold och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt författaren och journalisten Lotta Lewenhaupt.

Avsnitt 49: Koden till klädseln

Telefonen bredde snabbt ut sig i Stockholm på 1890-talet, så pass att staden blev den mest telefontäta i världen och himlen förmörkades av telefonledningar. Vad innebar telefonens inträde för vårt sätt att kommunicera? Vilka möjligheter öppnades? Hur fungerade det, och hur kunde det låta när man ringde upp? 

Medverkande: Emelie Höglund och Samuel Norrby från Hallwylska museet, och Anders Lindeberg-Lindvet från Tekniska museet.

Bild: Telefontornet 1890, okänd fotograf, Wikipedia. Rimfrost syns på ledningarna.

Avsnitt 50: Växeln hallå - om telefonens intåg

"Sagor och lek hör barndomen till" är en gammal sägning. Vad lekte man för en sisådär 100 år sedan, med vem och var? Vi fördjupar oss i leken och hur annorlunda den kunde te sig över klassgränser i dåtiden. Vi pratar leksaker, kalas, upptåg och gränser och frågar oss när vuxna blev så vuxna, eller om de kanske ändå leker lite trots allt?

Medverkande: Kerstin Thorén och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt Sara Backman Prytz från Uppsala universitet.

Avsnitt 56: Sagor och lek hör barndomen till

Under mitten av 1800-talet förändrades västvärlden i snabb takt. Städerna växte och industrialismen tog fart på allvar. Sågverksindustrin och exploateringen av de norrländska skogarna spelade här en nyckelroll. Genom den kunde personer med affärssinne och startkapital kunde nå framgång på ett helt nytt sätt. Vad var det som gjorde förändringen möjlig?

Avsnitt 10: Guld av gröna skogar

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...