App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Anekdot

Underhållande och fördjupande samtal om historiska personer, företeelser och idéströmningar. Möt Sveriges främsta humanioraforskare i samtal med Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del bildningsmagasinet Anekdot.

Bildningspodden

Vår tids katastrofer har skapat en akut känsla av att tiden är utmätt. Klimatkris, flera pågående krig och auktoritära krafter skuggar vår samtid. Den psykiska ohälsan ökar lavinartat hos unga och många känner hopplöshet. Kan vi ens våga drömma om en framtid? Men kanske är det inte framåt vi ska blicka – utan bakåt. Historien har idag blivit en projektionsyta för nostalgi och bakåtsträvande, men skulle också kunna ge oss nycklar till nya sätt att leva. Litteraturhistorikern Carin Franzén återvänder till 1500-talets fritänkande humanism för att finna vägar framåt i en mörk tid.

Ljudessän är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler essäer och poddar hittar du på anekdot.se

Manus och inläsning: Carin Franzén.
Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou
Redaktör: Hedvig Härnsten
Producent: Magnus Bremmer

Ljudessän: Vågar vi drömma om framtiden? – av Carin Franzén

Ett spa, ett pensionat, ett chartermål eller en retreat? Allt i ett! De europeiska kurorterna var många saker, om vi jämför med vår tids utbud. Med rötter i den antika och romerska badkulturen växte de fram under 1600- och 1700-talen kring kontinentens hälsobringande brunnar, stimulerade av tidens vetenskapsvurm. Baden-Baden, Bath, Vichy, Ramlösa. Det välgörande vattnet både dracks och badades i. Men vad var kurorterna för sorts platser? Vilka besökte dem? Hur hälsosamt levde man egentligen? Och hade behandlingarna verkligen någon effekt? Veckans avsnitt handlar om kurortens historia. Gäster i studion är Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Anneli Jordahl, författare och litteraturkritiker.

#5 Kurortens historia

Moraliserandet över lyxkonsumtion föddes inte med Lyxfällan. På 1700-talet jämförde man utbredningen av "yppighet" med digerdöden - och konstaterade att lyxen var farligare. Men var börjar egentligen lyxens historia? Hur har det svenska sparsamhetsidealet påverkat synen på överflöd och exklusivitet? Och vad var 1700-talets motsvarighet till teppanyakihällen?

Veckans gäster är Hillevi Ganetz, professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet, Leif Runefelt, docent i historia vid Södertörns högskola och Sara Kristoffersson, professor i designhistoria vid Konstfack.

Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

#27 Lyx

Han var under sin livstid en lika excentrisk som medial personlighet. Men Michel Foucault (1926–1984) är framför allt känd för att ha förändrat vår syn på makt. Själv liknade han sina teorier vid en verktygslåda – och den har använts så flitigt av samhällsvetare och humanister att han blivit världens mest citerade forskare. Veckans avsnitt försöker sig på att sammanfatta hans liv och tänkande. Vad betyder egentligen ”diskurs”? Hur viktig var den tidiga vistelsen i Uppsala för insikten att maktstrukturer kan genomsyra även tillsynes fria samhällen? Och vad är egentligen likheterna mellan ett universitet och ett fängelse?

Gäster i studion är Magnus Hörnqvist, docent i kriminologi, och Ulf Olsson, professor i litteraturvetenskap, båda verksamma vid Stockholms universitetet.

Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

#31 Michel Foucault

Elin Wägner (1882-1949) var rösträttsaktivist, författare, journalist, fredsivrare och akademiledamot. Den mest koncisa beskrivningen myntade hon ändå själv: SBK, "Självförsörjande Bildad Kvinna" – som de kvinnliga journalisterna i Wägners moderna klassiker "Pennskaftet" (1910) kallar sig själva. Men på vilket av alla dessa områden var hon egentligen mest banbrytande? Vad betydde det tidiga mötet med suffragetterna i London för Wägners feministiska tänkande? Vad utmärkte hennes litterära stil? Och hur hanterade Wägners män hennes självständighet?

Gäster i studion är Boel Hackman och Anna Bohlin. Boel Hackman är docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och utkom 2005 med en biografi om Elin Wägner på Albert Bonniers förlag. Anna Bohlin är universitetslektor i genusvetenskap vid Stockholms universitet och disputerade 2008 på avhandlingen "Röstens anatomi", som bland annat undersöker Elin Wägners politiska prosa.

Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten.

#51 Elin Wägner

Birgitta Birgersdotter (1303-1373) är den uppländska lagmansdottern som blev helgon i Rom. Redan som 6-åring kände hon enligt egen utsago den gudomliga kallelsen. Under resten av sitt liv drabbades Birgitta av syner, som nedtecknades och gav eko i sin samtid. I dessa "himmelska uppenbarelser" gestaltas alltifrån Jesu födelse som en förlossningsscen till samtida politiska intriger. Veckans avsnitt tar ett samlat grepp om Heliga Birgittas gärning, med fokus på hennes banbrytande texter och kontroversiella personlighet.

Gäst i studion är Ebba Witt-Brattström, professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet, författare och debattör. Hon har publicerat ett urval av Heliga Birgittas himmelska uppenbarelser, "I dig blev den store Guden en liten pilt" (2003), och skriver om helgonet i den aktuella "Kulturkvinnan och andra texter" (2017).

Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.

#74 Heliga Birgitta

Varför återvänder vi ständigt till de gamla grekerna och romarna? Antiken är en evig referenspunkt i den västerländska kulturen. Vi romantiserar och omtolkar, missbrukar och missförstår den. Men vilket är egentligen det viktigaste arvet efter antiken? Vad ska vi göra med det idag? Och vilka verk från antiken bör varje människa känna till? Bildningspodden försöker sammanfatta antiken och dess arv på en timme. Gäster i studion är antikhistorikerna Lovisa Brännstedt och Ida Östenberg. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i mars 2022.

Epoker | #1 Antiken

Idag är all världens faktakunskap aldrig längre bort än en skärmpekning. Egentligen behöver vi inte minnas någonting, varken kungalängder eller barnens telefonnummer, så länge vi vet hur man slår upp dem i våra digitala verktyg. Samtidigt fylls underhållningsprogrammen av "minnesmästare" som vill lära oss hur man får ett "superminne". Men vad ska vi med ett superminne till, om vi inte lockas av oändliga decimaler av PI? Kanske har vi glömt varför vi alls behöver minnas. Latinforskaren och poeten Anna Blennow funderar över minnets plats – och nödvändighet – i vår digitala tidsålder.

Fler essäer – och mer info om skribenterna – hittar du på anekdot.se.

Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou
Textredaktör: Hedvig Härnsten
Redaktör och producent: Magnus Bremmer

Ljudessän: Har vi glömt hur man minns? – av Anna Blennow

Storslagen, virtuos, fartfylld och teatral – men också tillgjord, vulgär och allmänt orimlig. Barocken har haft många ansikten. I historieböckerna brukar epoken dateras cirka år 1600 till 1750 och placeras mellan renässansen och nyklassicismen. Men hur sammanfattar vi barocken som stil och historisk period? Hur hänger konstriktningen ihop med det nedvärderande ordet "barock"? Varför var motreformationen så viktig för epokens estetik? Och är barocken i själva verket postmodernismens konstnärliga tvilling? Musikvetaren Johanna Ethnersson Pontara och konsthistorikern Mårten Snickare gästar säsongsavslutningen av Bildningspodden.

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Klippning: Lars in de Betou

Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Läs mer på anekdot.se

#189 Barocken

Nyår närmar sig – och med det går Bildningspodden in på sitt tionde år. Då tar vi tillfället i akt att ge podden ett nytt ansikte. Eller snarare två. När Bildningspodden är tillbaka med en ny säsong i januari kommer den att ledas av två nya röster: Hedvig Ljungar och Ruhi Tyson. Vilka är de? Vad ser de mest fram emot med det nya uppdraget? Och vad är "bildning" för dem? Hör Hedvig Ljungar och Ruhi Tyson berätta i samtal med Magnus Bremmer.

Nyhet: Bildningspoddens nya röster

Cykeln fick en symbolisk roll i 1800-talets kvinnliga frigörelse. Men cykelsporten har länge tillhört de mer mansdominerade. I det här avsnittet tar vi oss an cykelns historia ur ett genusperspektiv.
Gäster i studion är idéhistorikern Anders Ekström, Uppsala universitet, och idrottshistorikern Helena Tolvhed, Stockholms universitet.

#2 Cykeln – från kvinnlig frigörelse till machosport

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...