Gunilla Bergström, 1942–2021, föddes i Göteborg där hon också tog journalistexamen. Mest känd är hon som bildskaparen och författaren bakom berättelserna om Alfons Åberg, idag en klassiker för miljoner barn i många länder. Hon har också skapat rim och berättelseböcker, gjort vistexter ihop med Georg Riedel, libretton för en barnmusikal, arbetat med barnteater och tecknad film. Hon har skapat ordspråk och tok-filosofi i de två Lösgodis-böckerna, samt illustrerat pekböcker och anses vara en av våra främsta barnboksförfattare. Men någon sagotant har hon aldrig velat vara. Hon har varit mer intresserad av vad som händer på insidan när man slår någon som är mindre, när man sviker sin bästis eller är ensam. Gunilla själv har sagt: ”Jag är dålig på trollsagor och kriminalhistorier… för mig är verkligheten sagolik nog! Jag vill berätta sanna historier om verkliga människor. För mitt i vardagen finns ju: häpnad, bävan, ett plötsligt gapskratt och Eviga Frågor… Livet är en makalös gåta! Fullt av möjligheter. Vad allt hittar vi inte på! Varje dag är ny. Det vet barnen bäst. Det är vi vuxna som har glömt. Jag vill berätta så att barn och vuxna blir påminda, och kan få skratta och bli häpna tillsammans”.

”Jag tycker att jag har gjort modiga ämnesval; från konsten att knyta rosetter till frågan om hur själen är beskaffad”, sade Gunilla Bergström år 2019 när Klas Gustafsons biografi Bakom Alfons utkom (Norstedts).

Hon kallade sig för ”en udda typ som helst går sina egna vägar”, och visst var hon banbrytande redan med debuten Mias pappa flyttar (1971). Boken stack ut både för att den handlade om en skilsmässa och tack vare bildspråket, med collage som berättande element. Under arbetet med Mias pappa flyttar föddes idén om en liten kille som inte ville gå och lägga sig – en idé som året därpå kom ut i form av boken God natt, Alfons Åberg. Och resten är barnbokshistoria. Alfons har engagerat och förundrat flera generationer av barn och är idag en klassiker för miljoner barn i många länder. Bergströms 26 Alfons-böcker är översatta till drygt 35 språk och varje år lånas det fortfarande ut runt en miljon Alfons-böcker på Sveriges bibliotek.

Men själv tyckte Gunilla Bergström mest om sina rimmade böcker om Bill och Bolla – ”han så klok och hon en stolla”, som inspirerats av barnen Pål och Boel.

– För världen är Alfons den kända figuren, men för mig är det böckerna om Bolla som betyder mest, sade Gunilla Bergström i en SvD-intervju 2019.

1972, samma år som den första Alfonsboken utkom, föddes dottern Boel, som snart visade sig ha en intellektuell funktionsnedsättning med autistiska tendenser, vilket till en början orsakade stor förtvivlan i familjen. Eller som det beskrivs i Ramsor och tramsor om Bill och Bolla (1978):

Så stiger ett skri: ”O, allt är förbi. Bolla är inte som vi!” Ja, allt är förbi.

Gunilla Bergström trodde att böckerna om Bill och Bolla skulle vara för mycket för läsarna och att handikapporganisationerna skulle rasa. I stället anses de än i dag vara de som bäst beskriver livet med ett barn med intellektuell funktionsnedsättning och 1979 tilldelades hon Elsa Beskow-plaketten för den första boken i serien.

Gunilla Bergström var även ledamot i Svenska Barnboksakademin 1997–2013, stol nr 12.

Rabén & Sjögren