App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Sveriges Radio

Gräns är en podd om försvar och om hoten mot Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Karin Lindblom

Gräns

Om USA kopplar ett starkare grepp om Grönland kan det få konsekvenser som märks även i Sverige. Det kan också splittra Nato.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Efter Donald Trumps uttalande om att Grönland borde tillhöra USA har den danska regeringen lovat att satsa motsvarande 23 miljarder kronor på försvaret av Grönland. Den danska statsministern har också gjort en turné genom Europa för att få stöd från andra Natoländer. Trumps uttalande tas på större allvar den här gången än 2019.

– Det är ju oroväckande att detta är någonting som kommer så pass tidigt in i den nya Trump-administrationen, säger Anna Wieslander som är Noreuropachef på tankesmedjan Atlantic Council.

USA har i praktiken haft militär tillgång till Grönland ända sedan Danmark ockuperades av nazisterna under andra världskriget. Efter kriget skriver Danmark och USA ett avtal som ger amerikanerna rätt att bygga baser och ha militär stationerad på Grönland. Försvarsavtalet finns kvar än i dag i uppdaterad form och kan bara stoppas om alla parter är överens. Danmark och Grönland kan inte avbryta avtalet på egen hand utan att USA går med på det.

Under kalla kriget öppnar USA Thulebasen på Grönland och som mest finns där 6 000 amerikanska soldater. I dag heter basen Pittufik och har bara ett par hundra amerikaner kvar. I närheten av basen finns också resterna av en kärnvapenbas som amerikanerna började bygga under isen på 50-talet.

– Det där är ju en av kalla krigshistorierna som är ganska remarkabel faktiskt, säger Niklas Granholm som är forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut.
Grönland enar inte längre USA och Danmark
Historiskt har USA och Danmark stått nära varandra just tack vare Grönlands strategiska läge. Nu är det exakt det som skapar splittring istället. Det finns de som anser att Danmark kommit undan med att satsa mindre på försvaret än andra Natoländer tack vare att de gett USA tillgång till Grönland. Med Trump som president i USA är det snarare troligt att Danmark får mer press på sig andra Natoländer.

– Det skapar en massa oro, säger Jeppe Strandsbjerg som är lektor på danska försvarsakademin.

Nu väntar sig många att USA ska rusta upp på Grönland. Det kan får Kina och Ryssland att flytta fram positionerna i Arktis, vilket kan få konsekvenser för säkerheten i Sverige.

Medverkande:

Niklas Granholm, forskningsledare Totalförsvarets Forskningsinstitut

Anna Wieslander, Nordeuropachef Atlantic Council

Jeppe Strandsbjerg, lektor danska Försvarsakademin

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Producent: Kalle Glas

Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Youtube, AFP, DN, Reddit, Interesting Engineering, Bright Enlightenment,

Så kan spelet om Grönland bli ett hot mot Sverige

Sverige står inför ett jättebeslut. Politikerna måste bestämma om Sverige ska fortsätta utveckla stridsflygplan, eller inte.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Senaste gången Sverige diskuterade ett vägval för stridsflyget var i slutet på 70- och början på 80-talet. Då ville regeringen med Ola Ullsten som statsminister lägga ned utvecklingen av stridsflyg i Sverige, och det var på väg att bli så.

– Det var ju ganska nära egentligen inför att Gripen, den första versionen, skulle börja utvecklas. Det var inte så långt bort att det blev ett amerikanskt flygplan istället, säger Martin Lundmark som är lektor på institutionen för försvarssystem på Försvarshögskolan. 

För Saab som bygger planen är beskedet en katastrof så de tar fram en lösning som de hoppas ska få politikerna att ändra sig. Ett helt nytt plan för jakt, attack och spaning: JAS. Det lyckas. 1982 fattar riksdagen beslutet att Saab ska fortsätta att utveckla nästa stridsflyg som blir Jas Gripen. Nu, drygt 40 år senare, är det dags för en ny debatt.

– Alltså det här är miljarder med skattepengar vi pratar om, säger Per Olsson som är försvarsekonom på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Före år 2030 ska politikerna bestämma sig för hur nästa stridsflyg ska tas fram. Det finns tre alternativ: Låta Saab tillverka även nästa plan, utveckla ett plan med andra länder eller köpa ett från utlandet. Det finns ett starkt politiskt stöd i riksdagen för att låta Saab fortsätta att utveckla svenska stridsflyg men det pågår en utredning av alternativen som ska ligga till grund för beslutet.
Obemannade stridsflyg
På Saab pågår redan tester av tekniken i framtidens stridsflyg som ska tas i drift när Jas Gripen E pensioneras efter år 2050. En fråga är om nästa stridsflyg ska ha piloter ombord.

– Jag tror att vi kommer att se obemannade inom ett antal år som flyger bredvid bemannade. Så vi kommer att se en mix av obemannat och bemannat på resan framåt, säger Peter Nilsson som är chef för en del av Saab som heter Advanced Programs med cirka 250 anställda. De har fått i uppgift av svenska staten att titta på hur nästa svenska stridsflyg kan se ut.

Saab ska testa en prototyp för ett obemannat flygplan och en massa andra saker. Det handlar om 3D-printade metaller, AI i cockpiten för att avlasta piloten, med mera.

För Saab skulle det vara en katastrof om företaget inte fick fortsätta att tillverka svenska stridsflyg, men oavsett vilket beslut politikerna landar i kommer det få stora effekter för Sverige.

– Sverige är ju ett av de väldigt få länder som tillverkar stridsplan och detta är ju någonting som gör Sverige ganska unikt i världen överhuvudtaget, säger Elisabeth Braw som är seniorforskare i säkerhetspolitik på tankesmedjan Atlantic Council.

Medverkande:

Martin Lundmark, lektor på Försvarshögskolan

Per Olsson, försvarsekonom på Totalförsvarets forskningsinstitut

Elisabeth Braw, seniorforskare på tankesmedjan Atlantic Council

Peter Nilsson, Chef för Advanced Programs på Saab

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Producent: Kalle Glas

Ljud från: Sveriges Radio, SVT

Ödesfrågan om de svenska stridsflygen

Sverige har tillverkat sina egna ubåtar i över 100 år men nu är framtiden för Sveriges hemligaste vapen osäker.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Sverige började tillverka egna ubåtar som Hajen, Svärdfisken och Tumlaren under tidigt 1900-tal. Men på 1990-talet säljs varvet Kockums till tyska ägare som enbart verkar ha ambitionen att lägga ner tillverkningen och på så sätt bli av med en konkurrent. Varvet förfaller, personalen flyr och förhandlingarna om nya ubåtar strandar.

Till slut gör Försvarets materielverk, FMV, en kupp. En morgon 2014 överraskar de med två lastbilar för att säkra svenska intressen, de kommer för att hämta ritningar och motorer som de äger rättigheterna till.

– Det som hände var att staten gick in och säkrade våra tillgångar så att de inte skulle försvinna ut ur landet. Resten är belagt med sekretess, jag kan inte gå in mer på det, säger Veronica Wåtz, projektledare på FMV. 

Inte långt senare kan Saab köpa Kockums och FMV lägga en beställning på två nya ubåtar, A26, eller Blekingeklassen som den kommit att kallas.
Ubåtar ska verka utan att synas
Jämfört med de äldre ubåtarna som kallas för Gotlandsklassen så tar A26 det här med att vara osynlig ett steg längre. Den ska vara svårare att upptäcka i vattnet och har inget periskop till exempel. Den ger också ifrån sig mindre buller ombord.

– Vi lägger oerhört mycket kraft på det och kraven på A26 är betydligt hårdare ställda än vad det har varit på tidigare ubåtsklasser, säger Veronica Wåtz på FMV.

Med de två nya ubåtarna som man började bygga 2015 och fortfarande håller på med så kommer Sverige sammanlagt ha fem ubåtar, men de nya, som skulle varit klara 2023, dras med kraftiga förseningar och ökade kostnader. Bland annat för att Kockumsvarvet var i så dåligt skick när Saab tog över.

Och det börjar bli dags för ett nytt beslut om framtiden för svensk ubåtstillverkning.

– Jag skulle säga att det är mycket bråttom att dra igång processen, och det beror inte i första hand på att de här ubåtarna inte kommer att vara kvar länge för det kommer de att vara. Två av Gotlandsklasserna har ju precis moderniserats och kan vara i tjänst många år framöver. Utan det är snarare att nu har vi gjort det här steget och byggt upp kompetensen som vi till del hade tappat under det tidigare uppehållet, säger Johan Granholm, lärare i försvarssystem på Försvarshögskolan som också jobbat många år på Kockums med ubåtar.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

Veronica Wåtz, FMV, projektledare för A26

Johan Granholm, ubåtsexpert, lärare på försvarshögskolan

Per Olsson, försvarsekonom, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Producent: Kalle Glas

Ljud från: Sveriges Radio, Expressen, Sveriges riksdag, NBC, Kulturskolan i Karlskrona, Saab

Ödesfrågan om de svenska ubåtarna

Sveriges första nationella säkerhetsrådgivare hoppar av. Och nu utreds han för brott i tjänsten.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Det är i december som det börjar blåsa kring Henrik Landerholm, Sveriges nationella säkerhetsrådgivare.

DN berättar att han anställt en person till sitt kansli utan att göra en säkerhetsprövning. Och några dagar senare kommer nästa avslöjande.

– En mobiltelefon på Ungerns ambassad som glömdes över natten. Allt medan Ungern var tveksamt till att Sverige skulle släppas in i NATO. Landerholm har antagligen varit där och pratat om det under en middag. Det här är ett par år sedan de här händelserna, säger Mats Eriksson försvarspolitisk reporter på Ekot.

Och sen fortsätter det komma avslöjanden om olika klantigheter. Det är hemliga dokument som glöms på en kursgård och en anteckningsbok som glöms på Sveriges Radio efter en intervju.

– Det är känsligt för det är något som de här tjänstemännen som jobbar på militära underrättelsetjänsten eller Säpo eller på Utrikesdepartementet med hemliga handlingar i något annat liknande område, FRA. Att lära sig från början att handlingar håller man reda på, kunskap håller man tyst om. Att då den som på ett sätt är högst upp i hierarkin inte har hållit reda på sina handlingar och varit lite småslarvig. Det skapar en väldigt konstig bild, säger Eriksson.

Henrik Landerholm är barndomsvän med statsminister Ulf Kristersson, något vissa menar är positiv medan andra ser det som nepotism. Men när det börjar storma kring Landerholm så spiller det över på Kristersson.

– Hade det gått bra med Landerholm så hade det inte varit något problem annat än att folk ändå kanske hade tyckt att det var lite konstigt att en sån nära vän sitter och ska ha en så känslig uppgift nära statsministern. Nu så fort det inte gick bra så blev det ju väldigt jobbigt för statsministern. 
Utreds av Säpo
Flera oppositionspartier har varit ute och kritiserat Landerholm och krävts hans avgång. Men vännen och statsminister Ulf Kristersson har hela tiden sagt sig stå bakom Henrik Landerholm.

Men när Säpo börjar utreda Landerholm misstänkt för vårdslöshet med hemliguppgift, väljer han att avgå.

– Nu kom sista droppen som urholkade stenen att det inleds en förundersökning.

TEXT: Kalle Glas

MEDVERKANDE:

Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan

Mats Eriksson, Försvarspolitisk reporter, Ekot

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Producent: Kalle Glas

Ljudklipp från: Sveriges Radio, SVT

Säkerhetsrådgivaren som blev en säkerhetsrisk

Första spioneriåtalet på 18 år, hur ser hoten ut och hur skyddar vi oss?

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
I slutet av augusti 2021 inleds förhandlingarna i det första spioneriåtalet i Sverige på 18 år. En svensk man som arbetat för Scania och Volvo ska enligt åtalet ha värvats som agent för Ryssland. Hur ser hotbilden mot Sverige ut och hur skyddar vi oss?

Medverkande:

Daniel Stenling, chef för kontraspionage vid Säkerhetspolisen.

Jan Thörnqvist, f.d. insatschef vid Försvarsmakten.

Bengt Nylander, f.d chef för kontraspionaget vid Säkerhetspolisen. Författare till boken "Säpo inifrån"

Programledare: 

Bo Torbjörn Ek

Researcher och reporter:

Ulrika Bergqvist

Producent: 

Carl-Johan Ulvenäs

Ansvarig utgivare: 

Nils Eklund

Tekniker: 

Mats Jonsson

Spioner i Sverige

Terrorhotet i Sverige är förhöjt, och Säpo varnar för ensamagerande gärningsmän. Allt yngre personer hetsas till attacker online.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Ett misstänkt terrormord i Almedalen, attacker mot flera skolor och terrordådet på Drottninggatan.

Hotet inifrån har enligt svensk säkerhetstjänst bestått av så kallade ensamagerande de senaste åren. Alltså personer som radikaliserats och som utför dåd på egen hand.

Samtidigt ska Sveriges försvar växa med många nya värnpliktiga, och Försvarsmakten försöker stoppa extremister från att komma in och få militär utbildning.

Medverkande: Ahn-Za Hagström, senior analytiker på Säkerhetspolisen, Hans Brun, terrorforskare, Åsa Erlandsson, författare och reporter på DN, Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.

Programledare: Bo Torbjörn Ek

Programledare: Ulrika Bergqvist

Producent: Carl-Johan Ulvenäs

Tekniker: Mats Jonsson

Så hotar ensamma extremister Sverige inifrån

Belarus president Alexander Lukasjenko har hamnat i Vladimir Putins klor och blivit ett större säkerhetshot mot Europa.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Alexander Lukasjenko har haft makten i Belarus i snart 30 år. Han har beskrivits som skicklig på att ställa väst och Ryssland mot varandra, och dra fördelar från båda hållen. En slags politisk balansakt.

Men 2020 hamnar Lukasjenko ur balans: Protester lamslår Belarus, folket har efter presidentvalet tröttnat på valfusk och vill byta ut Lukasjenko, så han tvingas be Rysslands president Vladimir Putin om hjälp för att kunna sitta kvar på presidentposten. Efter det är ingenting längre sig likt.

– Lukasjenko vet ju i det ögonblicket att han har bränt alla sina chanser att fortsätta balansakten som han har levt på under årtionden, säger Fredrik Wadström, Belaruskännare på Sveriges Radio.

Sedan dess är Belarus i Rysslands klor, vilket visar sig de följande åren.
Ryska kärnvapen i Belarus
Sommaren 2021 genomför Belarus, troligtvis med hjälp av Ryssland, hybridattacker mot Litauen och Polen. Man använder sig av migranter för att sätta press på EU-länder.

Samma år placerar Ryssland trupper i Belarus, trupper som snart kommer vara del av den fullskaliga invasionen av Ukraina. Bedömare menar kort och gott att Ryssland inte längre har en egen utrikespolitik. 

– Jag kan inte se det som något annat än att Belarus är ockuperat av Ryssland i nuläget, säger Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Palmecentret, Socialdemokraternas internationella samarbetsorganisation.

Lukasjenko har också erkänt att ryska taktiska kärnvapen har anlänt till Belarus och att det ska komma fler senare i år.

Tidigare har Belarus betraktats som en slags buffertzon mellan Nato och Ryssland, men nu ser det alltså annorlunda ut i närområdet och det här behöver det svenska försvaret hålla koll på.

– Vi måste vara vaksamma, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Palmecentret, Socialdemokraternas internationella samarbetsorganisation.

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.

Fredrik Wadström, Belaruskännare, tidigare Rysslandskorrespondent och nu programledare för Radiokorrespondenterna Ryssland på Sveriges Radio.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Bjarne Johansson

Ljud från: Sveriges Radio, AFP, the Guardian, Bloomberg news

Diktatorn som går Putins ärenden mot Europa

En inbrottsturné i Sverige mot vattentorn och andra vattenanläggningar oroar svensk polis. Det skulle kunna vara främmande makt som försöker kartlägga det svenska dricksvattensystemet.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
En oktobernatt 2024 går larmet vid en högvattenreservoar i Bollnäs. När polisen kommer till platsen står dörren på glänt. Den är uppbruten med kraftfulla verktyg. Kommunen uppmanar Bollnäsborna att inte dricka vattnet i kranarna utan att ha kokat det först. Det här är inte en unik händelse, många fler kommuner än Bollnäs har utsatts för inbrott mot vattenanläggningar.

– Man kan också se ett visst mönster. Att brotten flyttar sig datumvis mellan olika områden, säger Ulf Andreasson på polisregion Väst.

I fjol upptäckten polisen i region Väst, som ansvarar för 55 kommuner i Västra Götaland, att inbrotten i vattenverk och liknande anläggningar hade ökat. En analys visade också att en del av inbrotten stack ut på ett märkligt sätt. Vissa framstod som mer professionella eftersom förövarna bland annat undvikit att filmas av övervakningskameror. I flera fall där det fanns saker av värde att stjäla hade de lämnats kvar. Detta i kombination med det spända säkerhetsläget väckte en oro för att det skulle kunna vara underrättelsetjänst i andra stater som ligger bakom inbrotten.
Ryssland pekas ut
Att hålla koll på fiendens dricksvattensystem ingår bland annat i den ryska spelboken.

– I rysk krigföring och i rysk hybridkrigföring så ingår ett stort mått av planering kring just sabotage av vatten, el, livsmedel och så vidare. Det påverkar krigets utveckling i Ukraina och naturligtvis är det inte en långsökt tanke att samma typ av planeringsarbete sker även i Norden, Henrik Häggström på Försvarshögskolan.

Sverige är inte ensamt om att ha gjort den här typen av observationer. I Finland har ett tiotal inbrott mot vattenanläggningar fått stor uppmärksamhet under året. Även vid flera militära baser i Tyskland har det varnats för intrång på vattenanläggningar. Händelserna förstärker känslan av att konflikten mellan Ryssland och Nato ligger någonstans mellan krig och fred.

– Det är rimligt att säga att vi befinner oss i en gråzonsproblematik med Ryssland och andra aktörer. Det har blivit mer påtagligt de senaste åren. Framförallt sedan 2014 när hoten mot svensk infrastruktur och samhällsfunktioner har intensifierats, säger Petronella Kjellberg Andersen, kommendörkapten som arbetar på Försvarshögskolan.

Medverkande:

Ulf Andreasson, förundersökningsledare polisen region Väst.

Henrik Häggström, strategisk rådgivare Försvarshögskolan.

Petronella Kjellberg Andersen, chef samverkansavdelningen Försvarshögskolan.

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Producent: Kalle Glas

Ljud från: Sveriges Radio, TV4, Yle, Fagervik & Skamsund, The Sun, KCBD News, Euronews, NATO

Därför tar fienden sikte på vårt dricksvatten

När larmet går att två kablar är av utanför Gotland och Öland är en del snabbt ute och pratar om sabotage och hybridkrig. 

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
En söndagsmorgon i november börjar skärmarna larma i rött på en övervakningscentral. Det är en fiberkabel mellan Gotland och Litauen som är av. Det dröjer inte länge innan en kabel till går sönder, den här gången utanför Öland.

– Då tänkte jag, åh nej, inte igen. Jag kände att nu startar det igen, och det gjorde det verkligen, säger Mattias Fridström på kabelföretaget Aurelion som äger en av de trasiga kablarna. Han har varit i samma situation förra hösten. Då var det flera fiberkablar och gasledningen Balticconnector som alla gick sönder på kort tid. Den gången misstänkte man ett kinesiskt fartyg med kopplingar till Ryssland, Newnew Polarbear. Den här gången misstänker man lastfartyget Yi Peng 3, även det kinesiskt med ryska kopplingar.

Men Hans Liwång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system på Kungliga tekniska högskolan tycker att man ska vara försiktig med att dra för snabba slutsatser.

– Man pratar om två stater, Ryssland och Kina som naturliga att ligga bakom det här. Men vi vet inte alls om det är så. Och det skulle ju faktiskt kunna skapa större oro, oreda och osäkerhet i hur vi ska försöka förstå omvärlden än vad det hjälper oss, att vi tidigt slår fast det där.
Ett spindelnät av kablar i Östersjön
1858 lade Storbritannien och USA världens första telegrafkabel över Atlanten. Nuförtiden uppskattar man att det finns 1,3 miljoner kilometer internetkabel på världshavens bottnar.

– Det är mycket ekonomiska värden som ligger på Östersjöns botten, det är många nationer som har intresse i det. Det är ett spindelnät av kablar i Östersjön därför blir det enkelt och attraktivt att åstadkomma stor skada, säger Paula Wallenburg, chef på första ubåtsflottiljen.

Två dagar efter kabelbrotten i Östersjön i november går Tysklands försvarsminister ut och säger att det är sabotage och hybridkrig. I Sverige pågår undersökningen, brottsrubriceringen är sabotage och statsminister Ulf Kristersson har sagt att det kan vara fråga om sabotage.

– Vi riskerar att missa viktig information om man direkt på en sabotageförklaring och fokuserar på vem som har gjort det. Det kanske vore rimligt att man istället tänkte att nu ska vi förstå hur det här gick till, säger Hans Liwång.

Medverkande:

Hans Liwång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system på Kungliga tekniska högskolan

Mattias Fridström, chief evangelist på Arelion

Paula Wallenburg, chef över första Ubåtsflottiljen

Johannes Axelsson, Baltic Offshore

Programledare: Claes Aronsson och Karin Hållsten

Producent: Kalle Glas

Ljud från: Sveriges Radio, National Geographic, Regeringskansliets youtube-kanal, Reuters

Mysteriet med de trasiga kablarna i Östersjön

Vi på Gräns vill tipsa om P3 Historias nya serie om mordet på Trotskij, ett av historiens mest uppmärksammade politiska mord.
 
Ryssland och politiska attentat är ämnen vi på Gräns alltid går igång på och här är en otrolig historia om den ryska revolutionären Trotskij som blev jagad av Stalin - och om en ishacka.

PODDTIPS: P3 Historia om mordet på Trotskij

Förstå hur Sverige försvarar sig mot hoten som finns här och nu. En podd om säkerhetspolitik och maktspelen som sker i det dolda.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

TRAILER: Gräns

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...