App Store

Google Play

{{seriesTitle}} - serían

is Device Banner Block 894x1036

Stígðu inn í heim af óteljandi sögum

Hlustaðu og lestu

Martin Kristenson

Det här är historien om den egensinnige falsettsångaren Tiny Tim, som mot alla odds lyckades bli världsberömd under några år på 1960-talet, gifte sig i direktsänd TV inför 45 miljoner tittare, beundrades av Bob Dylan, Beatles och Rolling Stones - bara för att se sin karriär körd i botten några år senare. Trots det framhärdade han med sin säregna livsstil, och slutade aldrig drömma om att nå toppen igen.
I Stupidobiblioteket samlas texter om de okända och bortglömda delarna ur nöjeshistorien. Kärleksfulla porträtt av udda och excentriska artister, och skildringar av en äldre tids populärkultur, som idag kan framstå som besynnerlig och apart. Texterna är nostalgiska återblickar, fulla av överraskande anekdoter, men sätter också in företeelserna i sina historiska sammanhang. Texterna har tidigare publicerats i "Vårt kära strunt" (2012) och "Saxofonisten och kommissarien" (2017).

Fredrik Berling

Lind & Co

Stupidobiblioteket

Tiny Tim - ett idolporträtt

Böckerna och filmerna om Åsa-Nisse var lika älskade av publiken som de var hatade av kritiken. Denna till synes harmlösa figur hade en märklig förmåga att skapa bråk och protester under många decennier, allt från rättighetstvister och radionämndsanmälningar till anklagelser om plagiat, dålig smak och nazistpropaganda. "Åsa-Nisse och den stora kalabaliken" berättar den dramatiska historien om den förargelseväckande smålänningen och hans fiender.
I Stupidobiblioteket samlas texter om de okända och bortglömda delarna ur nöjeshistorien. Kärleksfulla porträtt av udda och excentriska artister, och skildringar av en äldre tids populärkultur, som idag kan framstå som besynnerlig och apart. Texterna är nostalgiska återblickar, fulla av överraskande anekdoter, men sätter också in företeelserna i sina historiska sammanhang. Texterna har tidigare publicerats i "Vårt kära strunt" (2012) och "Saxofonisten och kommissarien" (2017).

Åsa-Nisse och den stora kalabaliken

Den excentriska Asta Gustafsson var Sveriges första kvinnliga partiledare, porrförfattare, konstnär, poet, tidningsutgivare, festfixare och mycket annat. I många år var hon rubrikernas kvinna, men i dag är hon nästan helt bortglömd. Det här är den fascinerande berättelsen om hennes liv och karriär - konflikterna, festerna, politiken.
I Stupidobiblioteket samlas texter om de okända och bortglömda delarna ur nöjeshistorien. Kärleksfulla porträtt av udda och excentriska artister, och skildringar av en äldre tids populärkultur, som idag kan framstå som besynnerlig och apart. Texterna är nostalgiska återblickar, fulla av överraskande anekdoter, men sätter också in företeelserna i sina historiska sammanhang. Texterna har tidigare publicerats i "Vårt kära strunt" (2012) och "Saxofonisten och kommissarien" (2017).

Asta Gustafssons många ansikten

I filmens barndom fanns en rad kvinnliga komiker som deltog i slapstickskämten och de våghalsiga upptågen på samma villkor som sina manliga kollegor. Charlie Chaplin, Buster Keaton och Harold Lloyd känner alla till, men hur många kan nämna någon av den tidens kvinnliga stjärnor - Mabel Normand, Gale Henry och Wanda Wiley och många andra? "I skuggan av Chaplin" berättar om en förbisedd del av filmhistorien som förtjänar att återupptäckas.
I Stupidobiblioteket samlas texter om de okända och bortglömda delarna ur nöjeshistorien. Kärleksfulla porträtt av udda och excentriska artister, och skildringar av en äldre tids populärkultur, som idag kan framstå som besynnerlig och apart. Texterna är nostalgiska återblickar, fulla av överraskande anekdoter, men sätter också in företeelserna i sina historiska sammanhang. Texterna har tidigare publicerats i "Vårt kära strunt" (2012) och "Saxofonisten och kommissarien" (2017).

I skuggan av Chaplin – roliga kvinnor från filmens barndom

När Lennart Hyland proklamerade frufridagen i radioprogrammet Karusellen 1954 anade han nog inte vilken uppståndelse idén om en ledig dag för landets hemmafruar skulle vålla. Tanken att mannen under en dag på året skulle sköta matlagning och städning skapade oro i folkhemmet och utlöste starka känslor. Insändarskribenter och krönikörer talade om "kejsarvansinne" och "allt manköns fördärv", men frufridagen genomfördes inte bara en, utan två gånger.
I Stupidobiblioteket samlas texter om de okända och bortglömda delarna ur nöjeshistorien. Kärleksfulla porträtt av udda och excentriska artister, och skildringar av en äldre tids populärkultur, som idag kan framstå som besynnerlig och apart. Texterna är nostalgiska återblickar, fulla av överraskande anekdoter, men sätter också in företeelserna i sina historiska sammanhang. Texterna har tidigare publicerats i "Vårt kära strunt" (2012) och "Saxofonisten och kommissarien" (2017).

14 dagar som skakade Sverige – om frufridagen

I trettio års tid turnerade komikertrion Wilson, Keppel & Betty över hela världen med ett egendomligt dansnummer, som de kallade "Cleopatra's Nightmare". Den absurda dansen fick publiken att i lika delar hänföras och förbryllas, och ropa efter mera. Men vilka var dessa tre artister, vars bara ben upprörde Joseph Goebbels till den grad att han kallade dem en fara för moralen?
I Stupidobiblioteket samlas texter om de okända och bortglömda delarna ur nöjeshistorien. Kärleksfulla porträtt av udda och excentriska artister, och skildringar av en äldre tids populärkultur, som idag kan framstå som besynnerlig och apart. Texterna är nostalgiska återblickar, fulla av överraskande anekdoter, men sätter också in företeelserna i sina historiska sammanhang. Texterna har tidigare publicerats i "Vårt kära strunt" (2012) och "Saxofonisten och kommissarien" (2017).

Jakten på Wilson, Keppel & Betty

På 1940-talet dök en ny ungdomsgrupp upp i gatubilden - swingpjatten. Med sina smala byxor, långa kavajer, vidbrättade hattar och långa nackhår retade de gallfeber på den äldre generationen. Varifrån kom de, varför såg de ut som de gjorde, och varför upprörde de så?
I Stupidobiblioteket samlas texter om de okända och bortglömda delarna ur nöjeshistorien. Kärleksfulla porträtt av udda och excentriska artister, och skildringar av en äldre tids populärkultur, som idag kan framstå som besynnerlig och apart. Texterna är nostalgiska återblickar, fulla av överraskande anekdoter, men sätter också in företeelserna i sina historiska sammanhang. Texterna har tidigare publicerats i "Vårt kära strunt" (2012) och "Saxofonisten och kommissarien" (2017).

Bland babsgossar och slashanar – några kapitel ur swingpjattens historia

Harry Stephen Keeler (1890-1967) var en populär amerikansk deckarförfattare, som utmanade sina läsare med osannolikt komplicerade intriger, benhårt logiska, men ändå komplett vansinniga. Inom ramen för den konventionella deckaren gick han in för att bryta mot romanskrivandets alla regler. Resultatet blev världens konstigaste böcker. Det här är ett försök att beskriva det obeskrivliga.
I Stupidobiblioteket samlas texter om de okända och bortglömda delarna ur nöjeshistorien. Kärleksfulla porträtt av udda och excentriska artister, och skildringar av en äldre tids populärkultur, som idag kan framstå som besynnerlig och apart. Texterna är nostalgiska återblickar, fulla av överraskande anekdoter, men sätter också in företeelserna i sina historiska sammanhang. Texterna har tidigare publicerats i "Vårt kära strunt" (2012) och "Saxofonisten och kommissarien" (2017).

Världens konstigaste författare, jag lovar! – om Harry Stephen Keeler

Vad har Pippi Långstrump gemensamt med stumfilmsstjärnan Mary Pickford? Astrid Lindgren var i hela sitt liv en stor filmälskare, och här tar vi oss tillbaka till hennes barndom i Vimmerby för att undersöka vilka filmer hon kan ha sett och hur de påverkade hennes senare författarskap.
I Stupidobiblioteket samlas texter om de okända och bortglömda delarna ur nöjeshistorien. Kärleksfulla porträtt av udda och excentriska artister, och skildringar av en äldre tids populärkultur, som idag kan framstå som besynnerlig och apart. Texterna är nostalgiska återblickar, fulla av överraskande anekdoter, men sätter också in företeelserna i sina historiska sammanhang. Texterna har tidigare publicerats i "Vårt kära strunt" (2012) och "Saxofonisten och kommissarien" (2017).

Astrid, Pippi och hela världens lilla fästmö

Musikaler är så mycket mer än bara "Grease", "Sound of Music" och "Cabaret". I musikalens långa historia finns verk av de mest skilda slag, pjäser som kanske bara spelats en handfull gånger och sedan fallit i glömska. Det finns musikaler om yxmord och dödliga sjukdomar, fackligt arbete och rasism, kalla kriget och bordeller. En musikal kan bygga på Stephen Kings skräckhistoria "Carrie", medan en annan bara har nakna skådespelare i ensemblen. Den här boken redogör för några av dessa musikaler.
I Stupidobiblioteket samlas texter om de okända och bortglömda delarna ur nöjeshistorien. Kärleksfulla porträtt av udda och excentriska artister, och skildringar av en äldre tids populärkultur, som idag kan framstå som besynnerlig och apart. Texterna är nostalgiska återblickar, fulla av överraskande anekdoter, men sätter också in företeelserna i sina historiska sammanhang. Texterna har tidigare publicerats i "Vårt kära strunt" (2012) och "Saxofonisten och kommissarien" (2017).

Sex, våld och politik – musikalerna vi inte minns

Välkommen till varietéunderhållningens sällsamma värld. Här kan ni få se akrobater, cykelekvilibrister, lindansare eller rentav en marionetteater med slipsar i huvudrollerna. Det här är historien om den svenska varietén i allmänhet och komikerparet Pilsner - kända för sitt "mysteriösa sångsätt" - i synnerhet.
I Stupidobiblioteket samlas texter om de okända och bortglömda delarna ur nöjeshistorien. Kärleksfulla porträtt av udda och excentriska artister, och skildringar av en äldre tids populärkultur, som idag kan framstå som besynnerlig och apart. Texterna är nostalgiska återblickar, fulla av överraskande anekdoter, men sätter också in företeelserna i sina historiska sammanhang. Texterna har tidigare publicerats i "Vårt kära strunt" (2012) och "Saxofonisten och kommissarien" (2017).

Ett mysteriöst sångsätt – komikerparet Pilsner och den svenska varietén

Anna-Lena Lodenius

Fredrik af Trampe

Anna-Lena Lodenius och Fredrik af Trampe har i många år haft ett uppskattat program i Sveriges Radio vid juletid där de spelat riktigt udda julmusik. En värld av allt från pruttomaner och falsksång till egensinniga politiska och religiösa projekt. Välkomna till berättelsen om de mest märkliga julsånger som någonsin spelats in!
I Stupidobiblioteket samlas texter om de okända och bortglömda delarna ur nöjeshistorien. Kärleksfulla porträtt av udda och excentriska artister, och skildringar av en äldre tids populärkultur, som idag kan framstå som besynnerlig och apart. Texterna är nostalgiska återblickar, fulla av överraskande anekdoter, men sätter också in företeelserna i sina historiska sammanhang.

Julmusiken du inte visste fanns: bland lutfisk, cowboys och hawaiitomtar

Över jul och nyår 1967 visade Sveriges Television den numera klassiska ungdomsthrillern Kullamannen – en tv-serie som kommit att älskas av flera generationer, även i bokform. I ”Skuggor över Kullaberg” återbesöker vi inspelningsplatserna, möter såväl skaparna av serien som skådespelarna och får en inblick i vad det var som lågbakom Kullamannens storhet. En tv-serie som fortfarande lockar nya, unga tittare och dessutom hålls levande genom en livaktig Facebookgrupp. 
I eboksversionen ingår även ett bonusmaterial bestående av intervjuer med regissören och några av tv-seriens skådespelare.

I Stupidobiblioteket samlas texter om de okända och bortglömda delarna ur nöjeshistorien. Kärleksfulla porträtt av udda och excentriska artister, och skildringar av en äldre tids populärkultur, som idag kan framstå som besynnerlig och apart. Texterna är nostalgiska återblickar, fulla av överraskande anekdoter, men sätter också in företeelserna i sina historiska sammanhang. Texten har tidigare publicerats i "Kapten Stofils årsbok" (2012).

Skuggor över Kullaberg: om tv-serien Kullamannen

Det har nu gått femtio år sedan svensk TV (med premiär 5 juli 1972) visade en serie klassiska skräckfilmer - Dracula, Frankenstein, Varulven - som kom att skaka om en hel generation. Under några månader växte en hysteri fram bland landets skolbarn, och runt om i Sverige fick polisen rycka ut efter rapporter om mumier och varulvar som drog runt på gator och torg. Denna bok berättar hela historien om skräcksommaren 1972, och skildrar seriens långsiktiga effekter på de barn som i vuxen ålder blev serietecknare, filmkritiker och författare. Den tar också upp frågan om barn och skräck i senare sammanhang, från videovåldsdebatten på 1980-talet fram till i dag.
I Stupidobiblioteket samlas texter om de okända och bortglömda delarna ur nöjeshistorien. Kärleksfulla porträtt av udda och excentriska artister, och skildringar av en äldre tids populärkultur, som idag kan framstå som besynnerlig och apart. Texterna är nostalgiska återblickar, fulla av överraskande anekdoter, men sätter också in företeelserna i sina historiska sammanhang. Texterna har tidigare publicerats i "Vårt kära strunt" (2012) och "Saxofonisten och kommissarien" (2017).

Jag minns skräcksommaren -72

Den svenska TV-historiens största skandalprogram fyller 60 år! I november 1963 blockerades Sveriges Radios telefonväxlar av ilskna tittare, tidningarna fylldes med rasande insändare, och krav höjdes på TV-ledningens avgång. Det var de så kallade ”Skäggen” – sex män och en kvinna – som satte folkets känslor i svallning med svordomar, alkohol och högljudda rapningar. Vad hände egentligen? Varför denna uppståndelse? Vi tittar närmare på underhållningsprogrammet som skakade Sverige, och skildrar dramat inifrån – dag för dag.
I Stupidobiblioteket samlas texter om de okända och bortglömda delarna ur nöjeshistorien. Kärleksfulla porträtt av udda och excentriska artister, och skildringar av en äldre tids populärkultur, som idag kan framstå som besynnerlig och apart. Texterna är nostalgiska återblickar, fulla av överraskande anekdoter, men sätter också in företeelserna i sina historiska sammanhang. Texterna har tidigare publicerats i "Vårt kära strunt" (2012) och "Saxofonisten och kommissarien" (2017).

Stormen kring TV:s Skäggprogram 1963

Den 16 februari 2024 - utgivningsdagen för denna ljudbok - skulle konstnären Peter Dahl (1934-2019) ha fyllt 90 år. Med litografierna ”Fredmans epistlar” och sina många krogmålningar lyckades han bli folkkär och omsvärmad. Samtidigt var han en ständig provokatör, som på 1960-talet fick en av sina målningar beslagtagen av polisen och hotades med upp till sex månaders fängelse. Den konstnärliga friheten att uttrycka drömmar och fantasier, även när de kunde uppfattas som obehagliga, försvarade han i tidningsdebatter och rättegångar. Alla dessa roller hängde ihop med varandra. Såväl krogbilder som provokationer bottnade i en dröm om ett gott liv för alla människor, en förhoppning om att alla skulle få chansen att njuta en borgerlig tillvaro. Men vår berättelse börjar inte där, utan en kväll för trettio år sedan, när Peter Dahl efter en glad fest räddar sin vän glassgubben från att drunkna.

Stupidobiblioteket - serían

Stupidobiblioteket - serían

Stupidobiblioteket bækurnar í röð

Hlustaðu og lestu