App Store

Google Play

{{seriesTitle}} - serían

is Device Banner Block 894x1036

Stígðu inn í heim af óteljandi sögum

Hlustaðu og lestu

Kjell Westö

För drygt tjugo år sedan tog den finlandssvenska familjen Bexar läsarna med storm. Drakarna över Helsingfors blev Kjell Westös definitiva genombrott och är i dag en modern klassiker.

Den unga pojken Henrik Bexar återvänder till Österbotten efter att han varit krigsbarn i Sverige. Romanen följer hans barn Dani, Marina och Riku från uppväxten i 1960-talets Helsingfors in i kasinoekonomins konfettistorm.

I Kjell Westös episka romandebut finns den legendariska Helsingforskänsla som är fond också för det senare författarskapet.

Nina Hukkinen

Tobias Zilliacus

Schildts & Söderströms

Helsingforskvartetten

Drakarna över Helsingfors

Vådan av att vara Skrake tar avstamp 1952 - ett märkesår i Finlands historia - det var olympiad i Helsingfors, Coca-cola lanserades i landet och Miss Finland blev även Miss Universum. Den unge Werner Skrake, som tillbringat ett läsår i USA får äran att köra en av Coca-cola bilarna på lanseringsdagen, men skaffar sig och sin familj evig vanära genom att köra av vägen och krossa hela sin last, något som återges på bild såväl i Hufvudstadsbladet som Helsingin Sanomat. Werners son Wiktor Juri Ansgar, döpt efter kosmonauten Gagarin, får decennier senare fortfarande kommentarer om händelsen. Berättelsen om släkten Skrake sträcker sig både framåt och bakåt i tiden. Från inbördeskrigets Österbotten till de sista kapitlen där vi får följa Wiktors väg från förort till centrum i nutidens Helsingfors. Och jakten på de stora silverfärgade havsöringarna i skärgården utanför Råberga där Werner och Wiktor bor blir en bild för det undflyende mysteriet i livet.

Romanen utkom första gången år 2000 och nominerades både till Finlandiapriset och Nordiska rådets litteraturpris.

Författarens kommentar till ljudboken 

Vådan av att vara Skrake När vi inledde produktionen av denna ljudbok hösten 2021 gick diskussionen om representation, ordval och konstens frihet het i Finland.

Boken utkom första gången år 2000 och utspelar sig i ett tidsspann från tidigt 1890-tal till utgivningspunkten. I den ursprungliga boken förekommer n-ordet för svarta eller bruna människor fyra gånger i olika varianter och z-ordet för romer en gång. Efter noggrant övervägande beslöt vi oss för att hålla kvar n-orden och stryka z-ordet i ljudboken med följande argument: Varje ställe där n-ordet används är kontextualiserat, d.v.s. betraktaren är antingen Bruno Skrake (en man född på 1890-talet, och som på grund av epok och egen bakgrund med största säkerhet talade just så), eller Jeff Mulcahy, en vit man uppvuxen i de amerikanska sydstaterna under 1900-talets första hälft, eller så är ordet taget direkt ur en annons ur ett Hufvudstadsbladet-nummer från 1890-talet. Däremot har vi ändrat "z-tenoren Virta" till "stjärntenoren Virta" för på det stället är det berättaren som talar, uttrycket "z-tenoren" i originalutgåvan var inte kontextualiserat. Jag, författaren, anser att all strävan efter att retuschera och därmed förtiga historien är farlig. Om vi inte längre får visa hur oreflekterat förfärliga attityderna en gång var, då kan vi inte till fullo förstå och uppskatta vägen vi vandrar mot mindre rasism och mindre misogyni och könsförtryck, för att ta bara två exempel.

Jag är beredd att ta emot den eventuella kritiken för att "Vådan av att vara Skrake" skildrar en förgången och öppet rasistisk tid ärligt och osminkat. Var jag står privat vet förhoppningsvis de som följt min författarbana tillräckligt noggrant.Om de möjliga förbättringarna i människors villkor är tillräckligt uppenbara och stora accepterar jag vissa inskränkningar i den konstnärliga friheten för att uppnå sagda förbättringar - för det är INTE en gudagiven mänsklig rättighet att få säga vad som helst om det sårar andra människor i deras innersta. Men att försköna och förneka hur människans värld sett ut, och fortfarande ser ut på många håll, är inte den väg vi ska gå.Balansgången fortsätter i hopp om en mer jämlik framtid som vågar se historien i vitögat.

Kjell Westö, Helsingfors december 2021

Joachim Wigelius

Albert Bonniers förlag

Vådan av att vara Skrake

Kjell Westö har i sina tidigare romaner och noveller stigit fram som en mästerlig skildrare av efterkrigstidens Helsingfors och dess framväxande förorter. I Där vi en gång gått är Helsingfors från förra sekelskiftet fram till 1940-talet navet kring vilket bokens personer kretsar. Det är en stad i oro, och med ständig växtvärk. Gaslyktorna byts ut mot elektriska, i takt med levnadsstandarden stiger behovet av underhållning och nöjen. Snart landstiger den första jazzorkestern från Amerika och trots att det är förbudstid hittas alltid en kanna te med stärkande innehåll.

Men de hårda tiderna har lämnat sina spår i människorna. Inbördeskriget upphör inte 1918 utan pågår länge till, för en del tar det aldrig slut. Westös skildring av övergreppen under kriget och upprensningsaktionerna efteråt är både kuslig och upprörande.

Där vi en gång gått är i sann mening en kollektivroman. I fokus står en grupp människor vars livstrådar växer in i och ifrån varandra i intrikata mönster. Flera är från den finlandssvenska medelklassen, andra har enklare bakgrund och några är bra mycket rikare.

Kjell Westö kan sitt tidiga nittonhundratal: arkitektur och fotografi, dans och tennis, jordenruntresor och jazz, fotboll och politik. Där vi en gång gått väver samman enskilda livsöden och större samhällsmönster på ett sätt som är så övertygande att man känner pulsen som om den var ens egen.

Författarens kommentar till ljudboken Där vi en gång gåttNär vi inledde produktionen av denna ljudbok vintern 2022 hade diskussionen om representation, ordval och konstens frihet gått het i Finland.Boken utkom första gången år 2006 och utspelar sig i ett tidsspann från 1905 till 1944. I den ursprungliga boken förekommer n-ordet för svarta eller bruna människor sju gånger i olika varianter. Efter noggrant övervägande beslöt vi oss för att hålla kvar orden eftersom de är kontextualiserade i förhållande till epoken och framför allt till personerna som uttalar dem. Jag, författaren, anser att all strävan efter att retuschera och därmed förtiga historien är farlig. Om vi inte längre får visa hur oreflekterat förfärliga attityderna en gång var, då kan vi inte till fullo förstå och uppskatta vägen vi vandrar mot mindre rasism och mindre misogyni och könsförtryck, för att ta bara två exempel.

Jag är beredd att ta emot den eventuella kritiken för att Där vi en gång gått skildrar en förgången och öppet rasistisk tid ärligt och osminkat. Var jag står privat vet förhoppningsvis de som följt min författarbana tillräckligt noggrant.

Om de möjliga förbättringarna i människors villkor är tillräckligt uppenbara och stora accepterar jag vissa inskränkningar i den konstnärliga friheten för att uppnå sagda förbättringar - för det är INTE en gudagiven mänsklig rättighet att få säga vad som helst om det sårar andra människor i deras innersta. Men att försköna och förneka hur människans värld sett ut, och fortfarande ser ut på många håll, är inte den väg vi ska gå.Balansgången fortsätter i hopp om en mer jämlik framtid som vågar se historien i vitögat.
Kjell Westö, Helsingfors februari 2022

Där vi en gång gått

Kjell Westö har blivit en av de mest älskade och lästa författarna i sin generation, både på finska och svenska. Hans förra roman Där vi en gång gått blev en enorm framgång och belönades med Finlandiapriset 2006. Årets roman Gå inte ensam ut i natten är en fristående sista del i en kvartett romaner om 1900-talets Helsingfors, ett av vår tids mest fullödiga porträtt av en europeisk storstad och dess människor. Romanen börjar i ett slitet men också romantiskt färgat sextiotal, där popmusiken är en möjlig språngbräda in i framtiden för tre av romanens huvudpersoner, Jouni, Ariel och Adriana. Men framgången förblir en dröm och huvudpersonerna driver ifrån varandra, Jouni in i politiken, Adriana in i ångest och oro och Ariel till Stockholm därifrån han försvinner spårlöst.

Långt senare, i början av åttiotalet, får en ung man vid namn Frank Loman reda på saker som tvingar honom att börja nysta i historien om de tre vännerna. Det förflutna är ett töcken, men medan åren går förstår Frank mer och mer både om de tidigare generationerna och sig själv.

Det blir en vindlande berättelse som går in i vår egen tid, en berättelse om flera generationer och deras drömmar och villkor. Det handlar om att vi vänjer oss vid det vi har, så att vi inte förstår hur saker och ting en gång varit. Det handlar om våra drömmar om något vackrare och vackrast av allt är friheten men också om vad vänskap och lojalitet egentligen är.

Extra information om ljudboken: Jessica Grabowsky gör ett gästspel i ljudboken som inläsare av Adrianas dagboksavsnitt. Författarens kommentar till ljudboken Gå inte ensam ut i nattenNär vi inledde produktionen av denna ljudbok vintern 2022 hade diskussionen om representation, ordval och konstens frihet gått het i Finland.

Boken utkom första gången år 2009 och utspelar sig i ett tidsspann från 1945 till 2009. I den ursprungliga boken förekommer n-ordet för svarta och bruna människor flera gånger, och där förekommer också nedsättande benämningar på homosexuella män. Efter noggrant övervägande beslöt vi oss för att hålla kvar orden eftersom de är kontextualiserade i förhållande till epoken och framför allt till personerna som uttalar dem. Jag, författaren, anser att all strävan efter att retuschera och därmed förtiga historien är farlig. Om vi inte längre får visa hur oreflekterat förfärliga attityderna en gång var, då kan vi inte till fullo förstå och uppskatta vägen vi vandrar mot mindre rasism och mindre homofobi, för att ta bara två exempel.

Jag är beredd att ta emot den eventuella kritiken för att Gå inte ensam ut i natten skildrar en förgången och öppet rasistisk och homofobisk tid ärligt och osminkat. Var jag står privat vet förhoppningsvis de som följt min författarbana tillräckligt noggrant.

Om de möjliga förbättringarna i människors villkor är tillräckligt uppenbara och stora accepterar jag vissa inskränkningar i den konstnärliga friheten för att uppnå sagda förbättringar - för det är INTE en gudagiven mänsklig rättighet att få säga vad som helst om det sårar andra människor i deras innersta. Men att försköna och förneka hur människans värld sett ut, och fortfarande ser ut på många håll, är inte den väg vi ska gå.

Balansgången fortsätter i hopp om en mer jämlik framtid som vågar se historien i vitögat.

Kjell Westö, Helsingfors mars 2022

Nicke Lignell

Gå inte ensam ut i natten

Helsingforskvartetten - serían

Helsingforskvartetten - serían

Helsingforskvartetten bækurnar í röð

Hlustaðu og lestu